Att ta fram nya aktiva substanser, eller API:er är ett viktigt steg i utvecklingen av nya, mer effektiva läkemedel. För att ta fram en administrerbar form av läkemedlet behöver den aktiva substansen kristalliseras genom att använda organiska lösningsmedel. Den här processen är kantad av en rad utmaningar som i dag begränsar och försvårar möjligheterna i läkemedelsutvecklingen. I ett nytt projekt, med stöd från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, utforskar Anja-Verena Mudring , vid Institutionen för material- och miljökemi,  tillsammans med ett forskarteam om joniska vätskor kan ersätta organiska lösningsmedel och därmed skapa helt nya möjligheter i framtagandet av läkemedel. 

New opportunities for the development of drugs against tuberculosis and an increased understanding of how the cell’s energy factory works. These topics are highlighted when Martin Högbom and his research team at the Department of Biochemistry and Biophysics take a closer look at the energy factories in the bacterium Mycobacterium smegmatis.

Vi gratulerar två professorer vid Kemiska Sektionen som fått stora anslag från Knut och Alice Wallenbergstiftelsen för sin spännande och framgångsrika forskning

Professor Anja-Verena Mudring, vid Institutionen för material- och miljökemi, har fått 33 000 000 över fem år för projektet "Access to potent medical drugs through polymorph-specific crystallization enabled by ionic liquids".

Mer info om Anjas forskning hittar du här

http://mudring.org/about/

Professor Martin Högbom, vid Institutionen för biokemi och biofysik, har fått 38 000 000 över fem år för projektet: "The obligate respiratory supercomplex – augmented biological energy conversion"

Mer info om Martins forskning finns här

https://www.su.se/english/profiles/hogbom-1.182464
Mer information om anslagen finns här

https://kaw.wallenberg.org/en/press/20-ground-breaking-research-projects-receive-grants-totaling-sek-640-million

Att använda en 3D-skrivare och skogavfall för satt skapa nya hållbara material är ett av Aji Matthews specialområden. Aji, som är professor på institutionen för material och miljökemi, har forskat inom med nanocellulosa under många år.  Resultatet är olika nanomaterial med skräddarsydda egenskaper och tydlig hållbarhetsprofil.

Det ser ut som ett runt vitt papper, men är egentligen ett membran av nanocellulosa, som kan användas för att rena gruvindustrins spillvatten. Vattnet, som innehåller stora mängder metaller, exempelvis koppar och silver, är svårt att rena med dagens metoder. Med det nya materialet kan man avskilja metallerna för återvinning. Allt för att skapa ett bättre kretslopp.

Xbrane Biopharma är ett lovande bioteknikbolag med rötterna vid Stockholms universitet. Går allt som planerat blir bolagets första läkemedel godkänt 2021. Men hade det inte varit för en ihärdig doktorand hade det kanske aldrig blivit något bolag.

Gunnar von Heijne, Professor of theoretical chemistry at Stockholm University and Director of the SciLifeLab National Cryo-EM Facility, has been named the recipient of the The Biophysical Society’s 2020 Anatrace Membrane Protein Award.

In collaboration with scientists at the Department of Materials and Environmental Chemistry, the Högbom laboratory at the Department of Biochemistry and Biophysics has solved a new protein structure using a method called micro-crystal 3D electron diffraction, MicroED.

Department of Biochemistry and Biophysics/SciLifeLab Fellow Alexey Amunts and his team in collaboration with AstraZeneca unravel the molecular details of the extracellular region of the receptor tyrosine kinase RET involved in cell signalling.

Forskare vid Stockholms och Lunds universitet har tillsammans med forskare från University of California hittat ett nytt toxin selektivt inriktat på malariamyggor. Upptäckten kan leda till nya och miljövänliga sätt att bekämpa malaria. Forskningen presenteras i tidskriften Nature Communications.
Strukturen hos den del av PMP1 som ”känner igen” malariamyggan.

Botox (botulinumneurotoxiner) och giftet som orsakar stelkramp tillhör samma familj och är bland de giftigaste substanser som hittills upptäckts. Tidigare har man trott att de uteslutande är giftiga för ryggradsdjur som människor, möss och fåglar. Men nu har forskare hittat ett gift som angriper malariamyggor.

– Vi har upptäckt ett nervgift, PMP1, som är selektivt inriktat mot malariamyggor. Den här toxinfamiljen har alltså ett mycket bredare värdspektrum än man tidigare trott, säger Pål Stenmark, Stockholms universitet samt Lunds universitet. Han leder forskargruppen vid Stockholms och Lunds universitet som i samarbete med Sarjeet Gills forskargrupp vid University of California har upptäckt det nya nervgiftet.

Finansiären Mistra satsar tillsammans med industrin 100 miljoner kronor på forskningsprogrammet SAFECHEM med målet att skapa en hållbar kemiindustri och minska exponeringen av farliga ämnen. Av de parter som ingår tilldelas Stockholms universitet den största summan, cirka 30 miljoner kronor.
Utlysningen strävar efter att möjliggöra och främja expansion av en säker, hållbar och grön kemisk industri i Sverige samt att minska exponering av människor och miljön för farliga ämnen.

Det forskningsprogram som beviljas anslag är SAFECHEM som koordineras av Svenska Miljöinstitutet (IVL). Den totala budgeten är på 100 miljoner kronor, varav 70 miljoner från Mistra och 30 miljoner från industrin. Cirka en tredjedel av summan går till Stockholms universitet.

Efter en omfattande ombyggnad är äntligen det nya elektronmikroskopet på plats i det gamla biblioteket i Arrheniuslaboratoriet. Med ett traditionellt ljusmikroskop begränsas upplösningen av ljusets våglängd; det räcker bra för att studera till exempel enskilda celler i den mänskliga kroppen, men det är långt ner till en atom eller en molekyl. Lösningen är att använda en elektronstråle med betydligt kortare våglängd än vanligt ljus för att belysa materialet. Med det nya mikroskopet kan man studera till exempel grafen, ett material som består av ett enda lager kolatomer, eller skruva ner spänningen i elektronstrålen och titta på betydligt känsligare material som annars lätt skulle förstöras, som nanocellulosa.
En annan möjlighet är elektronkristallografi, där man genom att vrida en nanokristall och samtidigt filma det ur många vinklar så småningom kan bygga en tredimensionell bild där man kan se hur de enskilda atomerna sitter. Det ger helt nya möjligheter till strukturstudier av olika material. Tillsammans med kapaciteten hos MAX IV och ESS är Sverige nu på väg att bli internationellt ledande inom strukturkaraktärisering på atomnivå, och det är nyckeln till design av framtidens material och läkemedel.