In collaboration with scientists at the Department of Materials and Environmental Chemistry, the Högbom laboratory at the Department of Biochemistry and Biophysics has solved a new protein structure using a method called micro-crystal 3D electron diffraction, MicroED.

Department of Biochemistry and Biophysics/SciLifeLab Fellow Alexey Amunts and his team in collaboration with AstraZeneca unravel the molecular details of the extracellular region of the receptor tyrosine kinase RET involved in cell signalling.

Forskare vid Stockholms och Lunds universitet har tillsammans med forskare från University of California hittat ett nytt toxin selektivt inriktat på malariamyggor. Upptäckten kan leda till nya och miljövänliga sätt att bekämpa malaria. Forskningen presenteras i tidskriften Nature Communications.
Strukturen hos den del av PMP1 som ”känner igen” malariamyggan.

Botox (botulinumneurotoxiner) och giftet som orsakar stelkramp tillhör samma familj och är bland de giftigaste substanser som hittills upptäckts. Tidigare har man trott att de uteslutande är giftiga för ryggradsdjur som människor, möss och fåglar. Men nu har forskare hittat ett gift som angriper malariamyggor.

– Vi har upptäckt ett nervgift, PMP1, som är selektivt inriktat mot malariamyggor. Den här toxinfamiljen har alltså ett mycket bredare värdspektrum än man tidigare trott, säger Pål Stenmark, Stockholms universitet samt Lunds universitet. Han leder forskargruppen vid Stockholms och Lunds universitet som i samarbete med Sarjeet Gills forskargrupp vid University of California har upptäckt det nya nervgiftet.

Finansiären Mistra satsar tillsammans med industrin 100 miljoner kronor på forskningsprogrammet SAFECHEM med målet att skapa en hållbar kemiindustri och minska exponeringen av farliga ämnen. Av de parter som ingår tilldelas Stockholms universitet den största summan, cirka 30 miljoner kronor.
Utlysningen strävar efter att möjliggöra och främja expansion av en säker, hållbar och grön kemisk industri i Sverige samt att minska exponering av människor och miljön för farliga ämnen.

Det forskningsprogram som beviljas anslag är SAFECHEM som koordineras av Svenska Miljöinstitutet (IVL). Den totala budgeten är på 100 miljoner kronor, varav 70 miljoner från Mistra och 30 miljoner från industrin. Cirka en tredjedel av summan går till Stockholms universitet.

Efter en omfattande ombyggnad är äntligen det nya elektronmikroskopet på plats i det gamla biblioteket i Arrheniuslaboratoriet. Med ett traditionellt ljusmikroskop begränsas upplösningen av ljusets våglängd; det räcker bra för att studera till exempel enskilda celler i den mänskliga kroppen, men det är långt ner till en atom eller en molekyl. Lösningen är att använda en elektronstråle med betydligt kortare våglängd än vanligt ljus för att belysa materialet. Med det nya mikroskopet kan man studera till exempel grafen, ett material som består av ett enda lager kolatomer, eller skruva ner spänningen i elektronstrålen och titta på betydligt känsligare material som annars lätt skulle förstöras, som nanocellulosa.
En annan möjlighet är elektronkristallografi, där man genom att vrida en nanokristall och samtidigt filma det ur många vinklar så småningom kan bygga en tredimensionell bild där man kan se hur de enskilda atomerna sitter. Det ger helt nya möjligheter till strukturstudier av olika material. Tillsammans med kapaciteten hos MAX IV och ESS är Sverige nu på väg att bli internationellt ledande inom strukturkaraktärisering på atomnivå, och det är nyckeln till design av framtidens material och läkemedel.

The Chemistry Section gives a series of introductory courses for PhD students at our section every year. The courses are also open to post docs, subject to availability. To join a course or to enquire about further information, please contact the course organizer.