Rickard Hedman är undervisningskoordinator vid Institutionen för biokemi och biofysik.

Naturvetare ställs ofta inför oväntade problem, och ser det som en självklarhet att hitta lösningar. Under övergången till distansundervisning kunde Rickard Hedman, forskaren som sadlat om och blivit gymnasielärare men idag arbetar som undervisningskoordinator vid Institutionen för biokemi och biofysik, se möjligheterna mitt i kaoset. 

– I mitt arbete som undervisningskoordinator är en del av mitt uppdrag att se över våra labo-rationer och redovisningsuppgifter. Just labbrapportskrivandet är ett område där vi ser svagheter i våra kandidatprogram, både när det kommer till studenternas prestationer och vår egen handledning, återkoppling och bedömning. Samtidigt har just dessa delar av undervisningen stor potential att stötta studenternas lärande. Redan innan pandemin hade jag därför påbörjat en omarbetning av våra labbinstruktioner med fokus på progression, tydlighet i förväntat innehåll och bedömning, säger Rickard Hedman. 

– När vi sedan insåg att vi inte kunde labba på biokemikurserna under våren så bestämde vi oss för att spela in demolabbar istället och låta studenterna skriva labbrapporter utifrån dem. Det var en riktig nödlösning men efter att vi tagit oss igenom allt såg jag att det fanns stora fördelar med förinspelat material om man gör det genomtänkt. 

En oväntad effekt av detta arbete var att kvaliteten på labbrapporterna blev generellt bättre. Rickard berättar att han kopplar det till kombinationen av tydliga instruktioner och inspelat material. 

– Det andra mycket intressanta hände när vi sedan lät studenterna göra en labb på riktigt i små grupper, då upplevde jag att de jobbade självständigare och med större självförtroende än vanligt. Man kan lugnt säga att jag fått blodad tand av det här!

Just när han börjat se fördelarna med inspelade labbar, genomarbetade labbinstruktioner och bedömningskriterier kom årets utlysning till Rektors medel för kvalitetsutveckling av utbild-ning. Rickard kände direkt att han ville använda sina nya kunskaper för att jobba med labo-rationer på det naturvetenskapliga basåret på ett liknande sätt. Efter diskussion med övriga ämnessektioner gick det fort. Han tog initiativet, formulerade ett projekt och skickade in en ansökan runt midsommar. Nu har ansökan beviljats av rektor och vi ser fram emot att ut-veckla laborationer som kan användas i distansundervisning, införa progression i redovisning av laborationerna, och även införa moment med fokus på att redogöra för och använda ma-tematiken i laborativa sammanhang. 

Den första kursen på basåret är Fysik 1, och med inspiration från ansökan gjorde Fysikum en omarbetning av laborationerna i expressfart under sommaren. Tanken är att de ska fungera som pilot och ge värdefull erfarenhet till projektet. 

– Det har varit jättespännande att se hur vi snabbt kunnat växla spår och ta fram nya sätt att lära ut, säger Fredrik Hellberg, som samordnar Fysikums deltagande i projektet. När labbarna nu genomförs i praktiken hoppas vi naturligtvis på en klar signal att vi är på rätt väg och kan fortsätta utvecklingen tillsammans. Många av målen med laborationerna är gemensamma för alla naturvetenskapliga ämnen, och det ska naturligtvis synas i både undervisningen och progressionen under basåret.

Nu börjar det verkliga arbetet!


I och med att Stockholms universitet från och med hösten 2020 själva ger basåret, har vi nu möjlighet att bygga upp de kunskaper som vi vet att studenterna kommer att behöva för vidare studier i naturvetenskap. Vi hoppas att det här kan leda till att studenterna känner sig väl förberedda när de gått klart basåret, och förutom ämneskunskaperna har börjat greppa koncept som det vetenskapliga tänkandet, den vetenskapliga processen, hur kunskap baseras på fakta och hur man presenterar resultat. 

– Det här är ju kunskaper som alla människor behöver i både arbetslivet och i vardagen. Just på naturvetenskapliga fakulteten lär vi ut hur man systematiskt, strategiskt och framförallt innovativt arbetar med riktiga problem och utmaningar, säger Rickard.
Han hoppas även på att se spännande synergieffekter genom den här satsningen. Hög kvalitet på̊ basåret kan ge positiva effekter på manga andra utbildningar. 

– Vi hoppas ju att den kompetens som vi bygger upp i projektet inte är begränsad till basåret, men kan utnyttjas på många av våra ordinarie kurser. 

Naturvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet är Sveriges största, och här bedrivs både forskning och utbildning i nära koppling. Det naturvetenskapliga basåret vid Stockholms universitet är ett samarbete mellan biologi, fysik, kemi och matematik. Kurser motsvarande gymnasienivå ges på distans med obligatoriska campusträffar för tentor och laborationer. Efter avklarat basår med godkända resultat så är man garanterad en plats på något av våra 17 naturvetenskapliga kandidatprogram. Nästa ansökningomgång öppnar den 15 mars 2021.

Läs mer om basåret här