Gunnar von Heijne

Gunnar von Heijnes akademiska bana startade på KTH, där han läste en civilingenjörsexamen i kemiteknik. Vid samma högskola blev han senare docent i teoretisk biofysik. Efter flera år som forskare vid Karolinska Institutet och som vetenskapsreporter på Sveriges Radio, blev Gunnar professor i teoretisk kemi på Stockholms universitet. 

Hans forskning har framför allt gällt membranproteiner. I samarbete med Stiftelsen för Strategisk Forskning har Gunnar byggt upp ett världsledande center för biomembranforskning på SU. 

Hej Gunnar, vad fick dig att börja studera kemi?

– Dels handlade det om att jag hade en bra gymnasielärare och dels det faktum att jag fick ett stipendium för att vara med på Berzeliusdagarna. Det vill säga det arrangemang som Svenska Kemistsamfundet anordnar årligen för att ge svenska gymnasister en inblick i vad det innebär att studera kemi på högskola. Min kemilärare Karin Brandt var helt enkelt väldigt intresserad av kemi. Lustigt nog hade Tomas Lindahl (Nobelpriset i kemi 2015) samma kemilärare och hon övertygade honom om naturvetenskapens värde. Läs mer här: Nobelpristagare Tomas Lindahl hyllar Bromma gymnasium.

Vad har varit det bästa med att studera, undervisa och forska i kemi?  

– Det är kul att få lära sej förstå och berätta om hur världen ser ut “på molekylnivå”. Kemin är en brygga mellan fysik och biologi/medicin. Det gör den väldigt spännande eftersom det finns så många aspekter på ett forskningsproblem och eftersom kontaktytorna mot annan naturvetenskaplig forskning är så breda.

Vad är det bästa med just biomembranforskning?

– Det är ett fält där det har hänt väldigt mycket under mina år som forskare, och det har på nåt sätt passat mej bra att fundera på hur membranproteiner ser ut och tillverkas i cellen.

Vad har ditt engagemang i Nobelkommittén betytt för dig?

– Att få jobba inom en Nobelkommitté är nog bland det bästa man kan få vara med om som svensk forskare. Nobelpriset är känt världen över, och sätter vetenskapen i det internationella rampljuset i alla fall en gång varje år. Dessutom har vi väldigt roligt inom kommittén!

Hur kan kemi och forskning inom kemi leda till ett mer hållbart samhälle?

– Exempelvis artificiell fotosyntes, ”grön” kemi för snålare och mer miljövänlig tillverkning av olika kemikalier och litiumjonbatteriet. Andra exempel är nya material för t.ex. vätgaslagring eller avlägsnande av CO2 ur förbränningsgaser samt miljökemi för att upptäcka och ta hand om olika miljöproblem.

Vilka egenskaper krävs om man ska bli en framgångsrik kemistudent?

– Att gilla naturvetenskap, och gärna lite matte, räcker bra!

Läs mer om Gunnar von Heijne och ta del av hans många publikationer här.